Replik på artikel i Svenska Dagbladet

Den 17 februari publicerade Svenska Dagbladet en artikel där några förlag menar att politiker försöker styra innehållet i den litteratur som ges ut via det statliga litteraturstöd som vi fördelar. Här kan du läsa vår replik som publicerades i Svenska Dagbladet 20 februari och nederst ta del av den replik som publicerades i Dagens Nyheter samma dag. Nederst finns även en länk till en intervju med Lotta Brilioth Biörnstad och Ola Wong i Studio Ett i Sveriges Radio.

Kulturrådet stödjer fortfarande kvalitet, fördjupning och mångfald

En av journalistikens viktigaste uppgifter är att granska makten. Ola Wong har i lördagens Svenska dagbladet intervjuat flera bokförläggare som är oroliga för att det statliga litteraturstödet håller på att politiseras på ett sätt som han anser står i ”bjärt kontrast till det nationella målet att kulturen ska vara en ”dynamisk, utmanande och obunden kraft, med yttrandefriheten som grund.” Genom att ge en inblick i hur bedömningen av ansökningar går till vill vi här visa att Kulturrådet fortfarande stödjer kvalitet, fördjupning och mångfald.

Det är svårt att förstå hur Wong kommer fram till slutsatsen att strävan efter ökad jämlikhet och mångfald, både för konstnärliga utövare och för den läsande allmänheten, skulle innebära ett hot mot yttrandefrihet och konstnärlig frihet. Artikeln ger en grovt förenklad bild av hur bedömningen går till och utelämnar en stor del av de kvalitetskriterier som används i bedömningen av enskilda titlar. Faktiska exempel som styrker tesen att urvalet skulle ha politiserats saknas helt.

De kriterier som Wong listar används för att bedöma den totala fördelningen av litteraturstöd under ett år, för att säkerställa att stödet verkligen leder till mångfald och fördjupning i utgivningen. För att uttrycka det mer konkret: litteraturstödet ska göra det möjligt för förlagen att både satsa på debutanter, introducera intressanta men okända författarskap från hela världen, komplettera fackboksutgivning med nya perspektiv och kunskap och ge ut såväl smal lyrik som konstnärligt experimenterande bilderböcker.

Det statliga litteraturstödet infördes redan 1975, som ett resultat av 1968 års litteraturutredning. Utredarna talade om en kris för kvalitetslitteraturen: konstnärligt intressanta barnböcker, lyrik och kvalificerade översättningar hade svårt att hävda sig mot den mer lönsamma massmarknadslitteraturen. 2012 års litteraturutredning kom fram till att stödet verkligen haft en utjämnande effekt och gör det möjligt för små förlag att ge ut kvalitetslitteratur.

Sex år senare är det fortfarande kvalitet som är den viktigaste urvalsprincipen för ledamöterna i de arbetsgrupper som beslutar om efterhandsstöd till litteratur. Wongs beskrivning utelämnar viktiga delar av bedömningen.
Ansökningar om litteraturstöd behandlas av fyra olika arbetsgrupper. Ledamöterna tillsätts utifrån sin expertkompetens på två år med möjlighet till ett omval. De är till exempel forskare, kritiker, bibliotekarier och översättare. Grupperna bedömer barn- och ungdomslitteratur, facklitteratur, skönlitteratur respektive bildverk och serier.

Förra året bedömdes över 2 100 böcker, varav 790 beviljades stöd. Konkurrensen om medel är alltså hård.

Varje arbetsgrupp utgår från bedömningskriterier som har tagits fram för just den genre de bedömer. I arbetsgruppen för facklitteratur läggs särskild vikt vid bokens tillförlitlighet i sak, att den är välargumenterad, tillför ny kunskap med mera. Liknande bedömningskriterier finns för övriga genrer och finns publicerade på Kulturrådets webbplats för den som vill fördjupa sig.

Öppenhet är avgörande för att allmänheten ska kunna följa hur myndigheterna uppfyller sina uppdrag. Kulturrådet publicerar därför löpande listor över vilka titlar som fått litteraturstöd och den intresserade kan själv bedöma om stödet bidrar till den ”mångfald, kvalitet och fördjupning” som är stödets ändamål.

Lotta Brilioth Biörnstad, chef för Kulturrådets litteraturenhet

Header logo