Kulturarv bortom gränser och nationaliteter - Kulturradet

Kulturarv bortom gränser och nationaliteter

Migration, digitalisering och kulturarvets roll i samhällsutvecklingen. Det var några av de viktigaste frågorna under European Culture Forum 2017. Kreativa Europa Desk Kultur var på plats – här är de två dagarna i ett sammandrag.

‒ Kulturen ligger högst på EU:s agenda!

Så sa Tibor Navracsics, EU-kommissionär för utbildning, kultur, ungdom och sport, i sitt inledningstal på European Culture Forum. Den europeiska kraftsamlingen kring kulturpolitik ordnades denna gång i Milano, där omkring 800 kulturaktörer i EU-området och dess närmsta grannskap hade samlats. Lika många tog del av konferensen via videolänk i ett rum intill. Med eko från EU:s toppmöte i Göteborg i november lyfte Navracsics fram relationen mellan kultur och utbildning.

‒ Utbildning och kultur kan stärka människors känsla av sammanhang och stödja social inkludering. Kultur och kulturarv utgör levande uttryck för europeiska värden och europeisk identitet.

EU-parlamentets talman Antonio Tajani fortsatte på samma spår:
‒ Kulturarvet är det som länkar ihop en halv miljard människor inom EU. Vi ska vara öppna för det annorlunda och stolta över de vi är. Mitt budskap i dag är att vi har en gemensam nämnare: 3000 år av historia!

Dario Franceschini, Italiens minister för kulturarv och turism, betonade vikten av att flytta kulturpolitiken från marginalen till centrum.
‒ Efter terrordådet i Paris sa vi att vi skulle investera en euro i kultur för varje euro investerad i säkerhet och det har vi gjort.

Estlands kulturminister Indrek Saar satte kulturen i centrum för sitt lands politiska utveckling genom att lyfta fram ”den sjungande revolutionen” då tusentals balter regelbundet samlades i sina länder under fyra års tid för att protestera mot Sovjetstyret genom att sjunga tillsammans. Han lyfte också fram att kulturinstitutioner hela tiden måste utvecklas mot större delaktighet
‒ Augmented Reality är en möjlighet att ta bort väggen mellan kulturskapare och användare. 

‒ Vi ska fokusera på hur kulturarvet kan bidra till en europeisk identitet, bortom gränser och nationaliteter! Så fortsatte Petra Kammerevert, medlem av EU-parlamentet och ordförande för CULT, parlamentets kommitté för kultur och utbildning.

Därefter var det dags för invigning av det europeiska kulturarvsåret 2018. Sex unga personer gav sina egna vittnesmål om kulturarvets roll. En av dem var Fábio Gouveia, som arbetade som volontär för European Solidarity Corps efter att den italienska staden Norcia drabbats svårt av en jordbävning.

‒ Vilket är ditt eget, personliga kulturarv och vad skulle du förlora om det försvann, frågade han publiken.

Manon Bril, fransk historiedoktorand, startade en egen Youtubekanal, ”C’est une autre historie”, där hon berättar om historiska skeenden på sitt eget, högst personliga vis. I dag har den 100 000 besökare, kunde hon berätta för konferensens åhörare.

I konferensens första panelsession, ”Cultural Heritage ‒ the beating heart of Europe”, deltog Silvia Costa från EU-parlamentet, Małgorzata Omilanowska, professor i konsthistoria från universitetet i Gdańsk, Hermann Parzinger, samordnare för kulturarvsåret i Tyskland, Sneška Quaedvlieg-Mihailović, genereralsekreterare för Europa Nostra, kulturekonomen Pier Luigi Sacco och Jill Cousins, direktör för Europeana.
‒ IS förstörelse var ett brott mot mänskligheten, inte ett krigsbrott, sa Silvia Costa.
‒ Förstörelsen av Palmyra fick oss att inse att inget existerar i evighet!

Hon lyfte fram att nationalism knappast är det som kommer att kunna rädda vårt kulturarv, utan globalisering och samarbete, inte minst inom Europa.
‒ Och något är på gång ‒ plötsligt talade man kultur på ett toppmöte!

Petra Kammerevert tog till orda igen i ett keynote-tal och lyfte då fram att kulturen borde vara en naturlig del av all utbildning. Hon påpekade också att kulturen behöver stöd inte minst i form av uppbyggnad av infrastrukturen.
‒ Om vi vill vara seriösa med våra ambitioner kan vi inte förminska dem till retorik ‒ vi behöver strukturellt stöd!


‒ EU måste leva sitt motto: Unity in diversity, avslutade hon.
‒ Erasmus plus är ett verktyg för detta!

Nästa panelsamtal tog pulsen på vilka utmaningar kultursektorn står inför ‒ och vilka lösningar som går att se. På scen fanns Goetheinstitutets generalsekreterare Johannes Ebert, Csilla Hegedus, tidigare kulturminister i Rumänien, Ferdinand Richard, chef för A.M.I. det franska nationella centret för samtida musik, Miren Arzallus, chef för det baskiska kulturcentret Etxepare samt Katherine Watson, generaldirektör för European Cultural Foundation, ECF.
‒ Många av oss ser fortfarande kultur som en representation av nationella företeelser, men vi behöver lära oss att det mer handlar om samarbete och samproduktion, sa Johannes Ebert.

Ett uthålligt kulturliv kräver samarbete på alla nivåer, sa Katherine Watson.
‒ Numera frågar vi efter idéer snarare än efter färdiga projekt. De sökande behöver inte tänka ut allt på förhand, i stället fokuserar vi på deras process för att ta sig dit!

‒ Utan den kreativa sektorn skulle vi förlora några av de viktigaste aspekterna av kulturarvet: Arbete och ekonomisk försörjning, sa Csilla Hegedüs.
‒ När freden återvänder till Syrien kommer kulturens utövare att spela en enorm roll för landets återuppbyggnad!

Csilla Hegedüs lyfte fram sina nyckelfrågor för Europa de kommande fem åren: Populism och nationalism samt vilken roll digitaliseringen kommer att få. Hon efterlyste också en större förståelse för att kulturen inte ska föras till medborgarna ‒ det gäller att förverkliga potentialen för alla i samhället.
‒ Om vi inte låter människor omforma kulturarvet kommer vi inte att ha någon att lämna över det till i nästa generation!

Den andra konferensdagen inleddes med passet ”Culture in Cities and Regions”. På scen fanns Budapests vice borgmästare Alexandra Szalay-Bobrowinsky, Beatriz Garcia, urbansociolog från universitetet i Liverpool, Shain Shapiro, grundare och vd för Sound Diplomacy, Michael Walling, konstnärlig ledare för Border Crossings samt Oeds Westerhof från Leeuwarden-Friesland, en av EU:s två kulturhuvudstäder 2018.

Deltagarna fick också ta del av på några praktiska exempel på hur kulturen kan gynna stadsutveckling. Vassilis Charalampidis startade BIOS, en kreativ hubb i en av Atens fattigaste delar som skapar positiv energi och attraherar unga entreprenörer.

Alexandra Szalay Bobrovinczky berättade om liknande verksamheter i Budapest, där till nyetablerade kulturaktörer får tillgång till ateljéer i kommunala fastigheter till symboliserad hyra.
‒ En liten förändring i staden kan få stora konsekvenser. Vi uppmuntrar konstnärer att vara aktiva utanför sina studior!

‒ Det första vi måste göra är att kartlägga kulturaktiviteterna i staden ‒ verkligen sätta dem på en karta, sa Shain Shapiro.
‒ När du kartlägger kulturen kan du också börja förstå hur du ska stödja en kulturell infrastruktur. Du kan göra det på Google maps om du vill!

Han lyfte fram att kulturinstitutioner fungerar i ett ekosystem ‒ de påverkar stadsmiljön runt omkring.

Michael Walling svarade att kulturen inte är något som ska användas för andra syften. Kulturen ska stå i centrum.
‒ Jean Monnet sa att om han skulle starta ett nytt EU så skulle han inte börja med ekonomin utan med kulturen.

‒ Men kulturen kan vara ett verktyg på ett bra sätt ‒ om det leder till en positiv utveckling i samhället, la Alexandra Szalay Bobrovniczky till.

Ta del av hela rapporten här



En annan session fokuserade på den särskilda utlysningen 2016 för projekt med flyktingar i Europa. Här presenterade svenska Anusha Caroline Andersson från Historieberättarna projektet Storytelling Without Borders.

Hela konferensen webbsändes och kan ses i efterhand här

Header logo