Foto: Anna von Brömssen

Bokstart i Landskrona: "Vissa har full koll – för andra är bokläsning något nytt"

Bokstartarna i Landskrona möter många familjer från andra länder. Svårigheten att kommunicera kan ibland kännas som ett nederlag. Men senare får de ofta bevis för att projektet spelar en viktig roll.

Sandra Bergqvist, bibliotekarie i Landskrona, minns så väl det lite stappliga Bokstartbesöket hos familjen där pappan bara kunde lite engelska och där en storasyster kunde lite svenska.

Efteråt kände Sandra Bergqvist som att hon och kollegan kanske inte nått fram med budskapet. Flera månader senare skulle hon få bevis på motsatsen.

– Vi hade bokcirklar i skolan med barn som gick i tvåan. Då kom en flicka fram och kramade mig och sade: ”Hej Sandra! Du har varit hemma hos min lillebror och gett honom böcker.” Det som hade känts som ett litet nederlag för oss hade hon upplevt som något positivt, säger hon.

Enkel och inspirerande information

Efter att ha varit ute på många Bokstartbesök har hon och bibliotekariekollegan Maria Eriksson delvis sänkt ambitionsnivån. Även om de inte alltid kan kommunicera så bra med familjerna så tänker de att det är bra att familjerna har fått böckerna.

– Även informationsmässigt har vi flyttat ner ribban. Många småbarnsföräldrar har fullt upp och är kanske inte mottagliga för att vi rabblar en massa fakta om läsningens effekter, säger Maria Eriksson.

Hon ser det som en viktig symbolhandling att Landskrona satsar på småbarnsföräldrar i socioekonomiskt utsatta grupper. Spannet för familjernas kunskaper om böcker och deras betydelse för språket är brett. 

– Vissa har full koll och det kan kännas som att man slår in öppna dörrar. För andra kan det vara helt nytt att man kan läsa för småbarn eller att det kan finnas böcker på deras modersmål på biblioteket. En del har bara varit i Sverige några år och har inga böcker hemma, säger Maria Eriksson.

Att umgås kring boken

På första besöket hos familjen, när barnet är sex månader, tar bokstartarna det varligt. Hon och kollegerna försöker anpassa sig efter familjen de besöker. Alla är unika och inget besök är det andra likt.

Tipsen och informationen om språkutveckling försöker de få in via böckerna. På återbesöket ett halvår senare märker de att många har läst böckerna, att barnen är glada i böcker och att de ofta har fått en favoritbok.

Vid det besöket kan det ofta komma lite mer frågor, till exempel om hur man kan hitta fler böcker. Många frågar hur de ska göra med tre-fyraåriga storasyskon som inte vill läsa längre. Då förklarar bokstartarna att man kan läsa vid andra tidpunkter än vid läggdags, man kan försöka hitta olika slags böcker, till exempel en bok om traktorer för den som älskar sådana.

– Man behöver inte slå sig blodig för läsningen. Fokus är inte att läsa boken ordagrant, utan umgänget kring boken. Att man har den stunden är lika viktigt för språkutvecklingen, säger Maria Eriksson.

– För många är det något nytt att man kan utgå ifrån en bok och prata om den, tillägger Sandra Bergqvist. Vi brukar också förklara att man inte måste läsa på svenska, utan att man kan prata om bilderna och att det finns flera berättelser i en bok.

KONTAKT

Maria Telenius (projektledare)
08 519 264 44
maria.telenius@kulturradet.se

Cecilia Eriksson (informationsmaterial)
08 519 264 06
cecilia.eriksson@kulturradet.se

Zoi Santikos (bokurval)
08-51926487
zoi.santikos@kulturradet.se

Header logo