EU-projekt: ”Gör inte det ni gör i vanliga fall!” - Kulturradet

EU-projekt: ”Gör inte det ni gör i vanliga fall!”

En heldag med tre EU-proffs: Läs vad Chrissie Faniadis, Marie Proffit och Yohann Floch delade med sig av under Kreativa Europa-dagen i december 2017.

‒ Jag har aldrig hört talas om någon som har ångrat sitt deltagande i ett Kreativa Europa-projekt. Din värld kommer att växa! Punkt.

Så avslutade Chrissie Faniadis sitt föredrag när Kreativa Europa Desk Kultur anordnade en heldag för potentiella projektdeltagare. Bland mycket annat driver hon företaget EUNIA som arbetar med kapacitetsutveckling för företag och organisationer som vill arbeta internationellt. På plats under dagen var också Yohann Floch, frilansande konsult inom kultursektorn, samt Marie Proffit, kommunikationsansvarig för dansplattformen Aerowaves. Läs mer om dagen och talarna här.

Dagen innehöll många olika delar och talarna gav utifrån sina erfarenheter av att samarbeta internationellt även konkreta tips. Här är ett litet axplock av det som sades:

  • Sök inte stöd inom Kreativa Europa bara för att det finns pengar att söka. Ta reda på vad som förväntas inom de olika stödformerna och låt era partnerskap och nätverk växa organiskt innan ni söker.
  • Om ni inte vet vilka organisationer ni vill samarbeta med, kan ett sätt vara att börja leta i de nätverk som Kreativa Europa finansierar. Sådana finns för i stort sett varenda konstart, samt till exempel kulturadministration, kulturarv och mycket annat.
    Nätverk finansierade 2017-2020
    Nätverk 2014-2017
     
  • För ett litet samarbetsprojekt räcker det med tre partners. Ett stort projekt kräver sex. Men det är klokt att ha med minst en part utöver EU-kommissionens minikrav om ni samarbetar med en brittisk organisation och söker stöd i kommande utlysning i januari 2018 ‒ då uppfylls grundkravet gällande minsta antal partners även om en part faller bort eller inte deltar som överenskommet.

 

  • EU-kommissionen ser gärna fler projekt där samarbete sker även utanför EU 28 och med de övriga länder som deltar i Kreativa Europa Kultur. Upp till trettio procent av projektets budget får användas till organisationer i tredje land, vilket skapar stora möjligheter för bredare internationella samarbeten.

 

  • Undvik ”sektors-silon”: Leta gärna efter partners som är olika din egen organisation, organisationer som kompletterar varandra. Sök det gemensamma i andra verksamheter, det kan till exempel gälla värderingar och konstnärliga processer.

 

  • En stor samarbetspart betyder inte alltid bättre. Det kan i vissa fall vara svårare att samarbeta med stora organisationer även om de har större resurser. En liten organisation kan vara snabb med beslut och besked på ett sätt som en större organisation inte klarar. 

 

  • Tänk på att våga er ur komfortzonen. En bra idé för ett Kreativa Europa-projekt bör innebära ett kliv åt sidan för de deltagande organisationerna. Gör inte det ni gör i vanliga fall! Samtidigt måste samarbetsprojektet vara en integrerad del av verksamheten. Och den europeiska aspekten är central.

 

  • Ansökan är inte en plats för att uttrycka konstnärliga/teoretiska principer och utläggningar‒ beskriv projektet så tydligt som möjligt och lämna inga frågor obesvarade. De experter som läser ansökan kommer att märka eventuella brister!

 

  • ”Kanske” har ingen plats i en EU-ansökan. Beskriv varje aktivitet i detalj och var tydlig!

 

  • Läs riktlinjerna för experterna som ska bedöma ansökningarna inom Kreativa Europa ‒ de ger vid sidan av anvisningarna för ansökan (Guidelines) information om vad experterna bedömer i en ansökan.
    Guide for Experts

 

  • Var gärna kreativ i era projektmetoder, till exempel för hur ni vill göra utvärderingar ‒ men var konkret i era beskrivningar i ansökan!

 

  • Projektbeskrivningen (detailed description of the project) bör innehålla minst dessa fyra delar:
    1. Vad går projektet ut på?
    2. Vad är syftet?
    3. Vilka aktiviteter ingår?
    4. Vilka resultat förväntas?

 

  • Undvik ”buzzwords” ‒ de gör ansökan abstrakt. Beskriv i stället i detalj vad ni vill göra och varför. Kom ihåg att budgeten ska vara som ett röntgenfotografi av projektet: Alla aktiviteter i projektet och som anges i Work Programme, måste finnas i budgeten.

 

  • Den del som handlar om kommunikation och spridning är viktig: Det här är 2017 ‒ det räcker inte med att skriva att ni ska ge ut ett nyhetsbrev! Beskriv kommunikationen genom hela projektet i detalj.

 

  • Kommunikationen är allas ansvar precis som resten av projektet. Lämna inte över det till en kommunikationsansvarig ensam att hantera.

 

  • Intensiteten i personliga möten behövs  inga digitala redskap kan ersätta den.

 

  • Alla i projektet är ansvariga för helheten, inte bara den projektledande partnern!
Header logo